Blickar uppåt

 

Detta år har varit helvetiskt på så många olika sätt att jag får ångest bara av att tänka på det. Men det har samtidigt varit fantastiskt, och jag har fått uppleva otroligt mycket. Jag har träffat så många nya människor, jag har fått se så många nya platser och jag har älskat att leva fler gånger än jag har på flera år. För exakt 366 dagar var jag på väg för att träffa en av mina idag närmsta vänner för första gången själv. Satt i bilen med pappa, och skulle träffa Celle. Ingen av oss hade något att göra på nyår, så hey, varför inte fira tillsammans? Idag sitter jag och har precis kommit hem från Celle igen. Jag är bakfull och trött och har ont i halsen, men jag är också så otroligt glad. För jag har känt så himla mycket kärlek denna julen. Hela detta året. Inte minst i Paris, som trots allt sägs vara en av kärlekens städer (ja, det var mycket kärlek, trots att det är en skitig stad och det var mitt i mars).

 

Lista på några helvetiska saker, mer konkret;

jag har glidit ifrån två av mina föredetta bästa vänner. 

jag har gått upp i vikt as fuck

har bråkat mer med min familj

min bror har varit ett as och han har blivit så jobbig att jag inte står ut med honom

 

lista på lite bättre saker;

jag har mött mer människor

kommit närmare flickorna i min klass (tycker om dem alla riktigt mycket)

jag vet att även om jag glider ifrån typ alla mina vänner har jag fortf folk jag kan lita på

jag har träffat Felle irl <33

 

 

mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm